𝐋𝐨𝐫𝐨𝐧 𝐃𝐚𝐫𝐮𝐚𝐤 𝐃𝐢𝐬𝐤𝐮𝐬𝐚𝐮𝐧 𝐧𝐨 𝐕𝐨𝐭𝐚𝐬𝐚𝐮𝐧 𝐢𝐡𝐚 𝐄𝐬𝐩𝐞𝐬𝐢𝐚𝐥𝐢𝐝𝐚𝐝𝐞 𝐛𝐚 𝐏𝐫𝐨𝐩𝐨𝐬𝐭𝐚 𝐋𝐞𝐢 𝐏𝐫𝐨𝐦𝐨𝐬𝐚𝐮𝐧 𝐛𝐚 𝐄𝐱𝐩𝐨𝐫𝐭𝐚𝐬𝐚𝐮𝐧

13 Mar 2026
Press Release Image
Asuntu

𝐋𝐨𝐫𝐨𝐧 𝐃𝐚𝐫𝐮𝐚𝐤 𝐃𝐢𝐬𝐤𝐮𝐬𝐚𝐮𝐧 𝐧𝐨 𝐕𝐨𝐭𝐚𝐬𝐚𝐮𝐧 𝐢𝐡𝐚 𝐄𝐬𝐩𝐞𝐬𝐢𝐚𝐥𝐢𝐝𝐚𝐝𝐞 𝐛𝐚 𝐏𝐫𝐨𝐩𝐨𝐬𝐭𝐚 𝐋𝐞𝐢 𝐏𝐫𝐨𝐦𝐨𝐬𝐚𝐮𝐧 𝐛𝐚 𝐄𝐱𝐩𝐨𝐫𝐭𝐚𝐬𝐚𝐮𝐧

Data Publica

13 Mar 2026

Descrisaun

𝐋𝐢𝐤𝐢𝐬á, 𝟏𝟐 𝐌𝐚𝐫𝐬𝐮 𝟐𝟎𝟐𝟔 — Ministru Komérsiu no Indústria, Sr. Nino Pereira, partisipa iha loron daruak diskusaun no votasaun iha nivel espesialidade ba Proposta Lei Nú. 20/VI(2.a) kona-ba Lei Promosaun ba Exportasaun, ne’ebé kompostu husi kapitlu 4 no artigu hamutuk 23.

Diskusaun loron daruak ne’e kontinuidade husi diskusaun ba artigu 4 to’o artigu 18, nafatin lidera husi Prezidente Komisaun D, ne’ebé trata asuntu ekonomia no dezenvolvimentu.

Iha diskusaun, Governu reprezenta husi Ministru Komérsiu no Indústria, hetan oportunidade atu halo esklaresementu no defende kontéudu husi kada artigu.

Ministru akresenta katak relasiona ho liberdade ba atividade exportasaun no re-exportasaun ne’ebé halo husi operadór ekonomia sira, iha direitu atu hala’o atividade refere. Maski nune’e, operadór sira tenke respeita no kumpri lei no regulamentu sira ne’ebé vigora, inklui mós mekanizmu kontrolu sira ne’ebé estabelese husi autoridade kompetente.

Governante ne’e hateten dispozisaun ida ne’e reflete abordagem liberdade ba iha komérsiu, ne’ebé promove ekonomia ida ne’ebé nakloke no dinamiku, no mos buka atu reduz interferénsia administrativu ne’ebé laiha nesesidade.

Maski operadór ekonomia sira iha liberdade atu hala’o atividade exportasaun no re-exportasaun, sira nafatin iha obrigasaun atu kumpri no halo tuir lei no regulamentu sira ne’ebé estabelese husi Estadu.

Importánsia husi lei ida ne’e rasik, setór exportasaun nu’udar pilar esensiál ida ba dezenvolvimentu ekonomia Timor-Leste no sai hanesan estratéjia fundamental ida hodi harii ekonomia modernu, diversifikadu no integradu iha merkadu globál.

Lei ida ne’e buka atu estabelese enkuadramentu legál ida ne’ebé klaru hodi fasilita atividade exportasaun, no kria inisiativa fiskál, administrativu no finanseiru ba empreza exportadór sira. Nune’e mos atu hamosu sistema ida ne’ebé simples, transparente no efisiente hodi garante tratamentu ne’ebé hanesan entre exportadór sira ho setór ekonomia sira seluk.

Aleinde ne’e, lei ida ne’e mos iha objetivu atu atrai investimentu estranjeiru, ne’ebé esensiál atu hametin ekonomia nasionál, konsidera katak Timor-Leste iha potensia bo’ot atu diversifika nia ekonomia no promove produtu nasionál ba merkadu internasionál.

Partisipia iha diskusaun ne’e, Prezidente Komisaun A ho ninia membru sira, Ministru Komérsiu no Indústria, Komisariu Aduaneira, Vise-Prezidente Trade Invest, MCAE, Asesor no tekniku sira.

Diskusaun Lei ne’e kontinua iha Sesta-Feira 13 Marsu 2025, iha Munisipiu Likisa.

#MediaMCI

Galeria
Video

Laiha Video

Dokumentus

Laiha Dokumentus